lördag 31 december 2016

Vad fick ni i jul? Jag fick en pappa!

Jag har numera en pappa! Och inte vilken pappa som helst utan han heter Erturk Tarhan och har tagit emot mig och min familj med öppna armar! Sjukt fort har det också gått! Jag kan inte nog tacka alla de som delat och engagerat sig på facebook angående detta! Extra stort tack till Mia Nilsson  som delade inlägget så att fantastiska Renee Harding såg detta inlägg. Tack vare att hon såg detta och är en helt otrolig människa, så engagerade hon sig mer än jag någonsin kunde tänka mig och börja ringa runt och söka upp gamla bekanta som umgåtts på början av 80-talet.

Så jag lade alltså ut detta på måndagen den 21 november. På onsdagen samma vecka så hade jag ett ev namn. På torsdagen fick pappa veta att han kanske har en dotter som han inte haft en aning om i 32 år! Snacka om chock! Jag har ju ändå vetat att det funnits någon alla dessa år. För ca 5 år sedan fick jag korten av mamma som hon letat fram. Jag har haft många funderingar under dessa år hur jag skulle gå till väga. Men antagligen var det helt rätt just nu!

Fredagen den 25 november när jag satt och körde hem från skolan ringer telefonen och jag svarar. Pappa presenterar sig, men jag hör inte riktigt vad han säger så han får upprepa sig och sen är fokus på vart kan jag stanna bilen! Det blir ett känsloladdat samtal! Efter detta ringer han mig nästan varje dag och vi försöker lista ut hur vi ska gå till väga för att få reda på hur det ligger till. Ringer hälsocentralen och de säger att det ska nog bara att vara att ta ett blodprov, men en läkare måste skriva att det ska göras. Så gör en läkare det och säger att det är jätteenkelt, att man gjort det långt innan man visste om dna. Men när jag väl ringde och skulle komma ner på HC och göra det så var det inte alls enkelt. Lika var det för pappa, han hade fått nej av 3 hälsocentraler i Stockholm. Vi kollade upp och ska man kunna kolla dna i Sverige då kostar det minst 5700 kr, inget man har lust att slänga ut sådär innan jul. Så jag beställde ett test från ett svenskt företag som skicka vidare till USA för analys.
Vi fick ett varsitt kitt hemskickat och skickade iväg. Betalade man extra skulle man få svar inom 5 vardagar. Alltså helgen räknas inte, Kan säg att det inte är kul att vara ovetande och vänta utan att ha en aning! Hade räknat med att få resultatet på torsdagen den 15 december, men redan på onsdag morgon kom svaret! Jag var så exalterad att jag kunde inte läsa och förstå mejlet själv. Anders fick hjälpa mig och där stod att Erturk Tarhan med 99.997% säkerhet är min pappa!!

Hade redan innan planerat att om det var så att han var min pappa så skulle vi åka ner. Så sagt och gjort. På fredagen åkte hela familjen ner till Stockholm, till min pappa och hans familj. Den största frågan från alla är hur kändes det och hur känns det? Jag har svårt att beskriva med ord alla känslor och känslan när vi sågs! Det va en kram som innehöll så mycket och som gjorde mig helt skakis och upprymd! I vårt materiella samhälle kan jag nog mest beskriva det som om jag skulle ha vunnit så mycket pengar att jag blev förmögen resten av livet, vore nog de närmsta jag skulle kunna komma. Det är fortfarande helt otroligt och nästan för bra för att vara sant!

Jag träffade även en av mina 3 nya systrar när jag var där. Pappas fru, två farbröder, en faster och en kusin. Alla var glada, vänlig, familjära och helt underbara! Ni som känner mig vet hur jag pratat om att jag önskat mig stor familj. Och nu kan man säga att även det har jag fått! Första besöket blev kort med helt fantastiskt! Då vi åkte hem igen på lördagen. Men nu är det bara 5 dagar tills vi ses igen!!

En summering av året kanske kommer så småningom. Men gott nytt år på er alla!!