Han e hemma...

Japp, Anders e nu färdig utbildad deltidsbrandman och behöver varken plugga hemma eller åka till Sandö. På ett sätt enormt skönt. På ett annat lite sådär..va som mysigt att längta efter varandra. Sen hör det väl lite ihop med att när han va borta, så visste jag att jag va själv, när han e hemma e han ju ute och jobbar och man vet inte riktigt alls när man kan få hjälp...Men det ska bli ändringar på det här hemma med:)
Vi ska satsa mer på att hjälpas åt mer med allt. Nästa vecka ska vi pröva att "vandra lite i varandras skor" till att börja med, för att öka förståelse och se hur den andra har det.
Annars gillar ju att ha många bollar i luften och e väl i ett sånt läge nu.

• Kurs-jobba med mig själv
• Skaffat en halv häst
• Barnen
• Inlärning på föuse
• Pyssel
• renovering
• Parrelationen
• vänner
• massa funderingar:)

Ja, endel e väl saker man har hela tiden, men har försökt att aktivt börja jobba med det mesta. Samtidigt som jag lärt mig och uppmärksammat att vi lever för lite idag och uppskattar nuet. Man oroar sig ofta för saker man inte kan påverka, vad som var igår och vad som händer i morgon. Och som Mia Törnblom säger: "Om man har ena benet på igår och det andra på imorgon, Ja då pissar man på idag!"

Ett annat tips, låt inte er pojkvänn/sambo/man äta en hel burk ärtsoppa och fullkornsbröd om han inte e van det, han börjar då utsöndra lukter som inte änns går att beskriva!

Det va nog allt för idag, natti, natt!