Man lägger barnen. Oftast gör vi det mellan 19-19.30 Har haft massa olika läggningsrutiner och de har fungerat i perioder. Men just nu fungerar inget för dottern. Hon trotsar, ska ha det ena och det andra, ska göra det ena och det andra. Slutar ofta med gråt varje kväll. Äldsta sonen är ganska ok, bara man är uppe. Avtalet är att man är uppe och då är han för det mesta ok med att lägga sig. Minsta brukar gå bra men han har också vart ledsen de senaste kvällarna. Man blir ledsen frustrerad, arg på något varje kväll. tillsist så sover alla och det är tyst en stund. Sen vaknar Isabelle och gråter och gråter, man får ingen kontakt. Tillslut kommer det fram att hon vill kissa. man får bära henne till och från toaletten och så somnar hon om om man har tur. Sen lägger man sig själv mellan 22-23. Hinner man knappt somna in så vaknar Jonathan och vill ha välling. Sen löser barnen av varandra med att komma in och ska sova med oss.( ligga och knuffas och sparkas) Man kan ju ofta sova vidare, men blir avbruten flera gånger. Sen kliver någon av de äldre upp och skriker från teverummet: Det är fel kanal. ( Japp vi använder tv:n som barnvakt på morgonen) Någon av oss masar oss upp och muttrar att det inte är något på tv kl05.00. Och har vi tur sover de i alla fall till 6-6.30 och är nöjd vi tv:n en stund. Sen vaknar minsta och han gråter alltid när han vaknar, 9 fall av 10 har han bajsat också. Så det är bara att kliva upp och börja dagen i en bajsblöja. Sen klär de äldre barnen oftast på sig själva. Isabelle kan prova och bråka och ska ha hjälp och gnälla. Så går man ner fixar fram frukost och matar jonathan med gröt eller yogurt. Sen ska det plockas bort, plockas i och ur diskmaskin. torkas bänkar och bord. Skicka iväg barnen på förskolan ( då jag själv nu och sen 2 snart 3 veckor inte får köra bil) Kolla så att de får på sig kläder efter väder och med sig vad de ska ha med sig. Sen vill jonathan sova en stund om man har tur. Då kan man städa undan lite mer och sätta igång en tvättmaskin och bädda sängar, ev hinna hänga en tvätt. Så vaknar Jonathan och så får man ge han lunch och sysselsätta han en stund. Har man tur sover han en liten längre stund efter lunch då man kan fortsätta med tvätt och plocka grejer här och där. Har man tur kanske vila själv en stund och ha foten i högläge. Sen kommer barnen hem efter 15. Man bråkar om än det ena och än det andra som man inte får göra och vill göra. Hittar på något bus, Måla på möbler, göra vardagsrummet till pool eller annat som man inte har en aning om vart de får i från. Isabelle hon gnäller och grinar. Erik han är dramaqueen nr 1. Får jag inte äta frukt nu... behöver jag aldrig mer äta, får aldrig göra något osv. Jonathan är inte så nöjd med livet som han varit. Gnäller och klänger. Så slår och bråkar barnen lite med varandra. Man gör middag. Äter medans man matar och tjafsar med de äldre. Isabelle ska alltid försöka smita undan och hitta på massa saker mitt i. ( även om det vart en bättre period 2 veckor, så verkar det gå åt andra hållet nu) Man stökar undan efter middagen. Bråkar lite mer med barnen. Kollar datan lite medans de leker lite, sen tittar de lite på tv. Så är det dags att göra de iordning för sängen och så börjar allt om igen!! Så kan vi slänga in en opererad fot, förkylningar som aldrig ger med sig och en lååång sjukdomshistoria på barnen bakom detta. Plus att maken börjat sitt 2 jobb och kommer endast att vara hemma när det är ful väder. Jag själv som inte kan / får köra bil. Visst bara 1,5 vecka till förhoppnings vis, men ändå!Vilken gudomlig sommar detta kommer att bli :(
Detta är alltså att vara FÖRÄLDRARLEDIG!!!! Jag älskar mina barn över allt annat. Men, just idag och sedan några dagar så är jag såååå fruktansvärt less. Man kan verkligen bråka om allt. Och jag vet, små barn små bekymmer. Ja det gör det inte lättare för stunden kan jag säga! Nu har jag som tur va vänner som kommer och hälsar på och ställer upp. Ni alla är så underbara!!! Men just nu i detta nu känner jag mig ensam, bitter och offerkoftan är på!! Återkommer men en roligare uppdatering och kort när jag skalat av offerkoftan från kroppen!
3 kommentarer:
Hej vännen! Vet precis hur det känns! Alla tror att det är så enklet att vara hemma föräldraledig men jag tyckte det var skit tufft och att gå på jobbet är rena semestern. Visst älskar man sina barn över allt annat med vissa dagar vill jag bara gömma mig under sängen!
Massor av Kramar Sara W
Du gör det bra Emilia! Hoppas det vänder för er snart och att det känns lite lättare! Behöver du hjälp med nåt så säg till! Kramar
Du gör de så bra vännen. Och man får känna och tycka att det är jobbigt och att dom är jobbiga. Jag har ju haft de pain in the ass med hugo , men nu har det vänt. Det kommer jag lovar!! Pröva vila lite medans dom stora är på dagis oxå. Du får inte glömma bort dig själv. <3 Kram//MOnia
Skicka en kommentar