måndag 19 mars 2012

Mitten av Mars har det hunnit bli...

Oj oj vad tiden bara springer iväg, både sen sist och sen de ofattbara att min förstfödde alltså har nu blivit 4 år. Herre gud, 4 år det känns som det har gått hur fort som helst, samtidigt som man knappt minns hur det va innan de små liven.
Vattkoppor har Erik haft för två veckor sedan och nu är det de andra två som har det. Som tur va fick Erik flytta fram sitt kalas i Busladan och hade det i lördags. Det va lyckat. Erik va super nöjd och jag tror de flesta barnen som var där också var nöjda.
Jonathan sa mamma för första gången igår, inte fullt hundra på att det va det, men både jag och Anders hörde det och är ganska säkra på att det va det. Han har fått upp farten i gåstolen nu och springer runt. Krypa har han inte börjat med, men det är på gång.
Erik blev ordentligt firad på sin födelsedag med. Han fick massa paket och besök. Jag hade gjort 2 st blixten tårtor som han blev överlycklig för. Anders hade visserligen gjort själva tårtan och jag gjorde garneringen. Har nästan ingen koll på vad som hänt sen sist, då mitt minne inte är att leka med men några saker kommer jag ihåg:
Förra helgen va H här och vi hade det jättebra. På lördagen tog vi en lång skotertur till kövra. Jag va livrädd mest hela vägen, då vi mest åkte efter sjön och visade sig att det inte va helt obefogat att vara rädd. Men allt gick bra och på hemvägen så även om vi åkte efter sjön så va det mesta dels på land. Åkt lite kälke i backen mellan fridsborg och kamrers har vi också gjort. Gick på kyrkis i torsdags med alla barnen. Jonathan han sov i vagnen hela tiden.
Vi firade A på sin födelsedag den 29/2, vilket är kul att kunna göra då det bara går var fjärde år, annars friar han den 1 mars. Det är alltså 4 år sedan jag friade till Anders med. Jag gjorde det inte på skottdagen, men på vår förlovningsdag under skottåret.
Ganska mycket fix och trix med hemsida och annat för vårat föräldrarkooperativ just nu med. Men det är roligt att kunna vara med och påverka.
Till påsk har vi gemensamt bestämt att denna dam ska sluta med tutten/nappen, vi får se hur det går.
Ja och i lördags va det lite party med brudarna. Mycket trevligt, men tyvärr är krogen helt överskattat. Sen har jag ju vissa problem med att hålla mig från att lägga mig i andras liv. Varför ska det va så svårt? Vad har man egentligen rättighet att säga som vän? Vart går gränsen? Har ni några tips så skriv gärna, för detta är något jag behöver öva på.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det är inget roligt svar men vi reagerar alla olika så tyvärr måste man nog ha lite fingertoppskänsla när det gäller vad man kan och inte kan säga. Jag inbillar mig att ärlighet och uppriktighet alltid varar längst även om det kan svida till en början. Om en person är ärlig när ingen annan vågar säga något så vet man vem man kan lite på nästa gång.