Fortsättning följer!

 Hej på er!
Troligtvis har jag nu funnit min biologiska pappa!
Jag kan knappt beskriva hur detta känns för det vet jag knappt själv. Det är överväldigande och det största är nog detta är för bra för att vara sant då det gått så fort! Omöjligt att hitta de rätta orden för att beskriva detta mer än att det är ett härligt och jobbigt känslorus med tusen känslor.
Tack vara fina underbara och fantastisk medmänniskor där ute som delat, engagerat sig och spanat runt så har vi alltså troligen hittat honom!!
Det är ju helt enkelt fantastiskt hur facebook kan fungera på ett underbart vis. 553 delningar fick jag av alla här ute på facebook. Har nu döljt inläggen för att det ska få lägga sig och så får vi se vad som händer härifrån. Jag kommer att uppdatera här om vad som händer i sinom tid. Just nu tänker jag att största chocken är för honom och det måste få ta sin tid. Jag har väntat i 32 år så jag kan vänta ett litet tag till.

Man har ingen aning om andras livssituation och hur de ser ut. Så jag har tillit till att det blir som det blir eller så blir det som det ska!

Känner ändå en sorts lugn och tacksamhet till att ännu en pusselbit i mitt liv har hittats.
Jag har så mycket och så många människor i mitt liv att vara tacksam över,
Just nu känner jag att jag också vill dela saker det med er, er som har bidragit på vägen.
Att jag är tacksam för att just du tagit dig tid att läsa mina ord och för att jag hoppas just du kommer ihåg att du också har något att vara tacksam över och någon att säga jag tycker om dig till!

För om det inte finns någon där just nu att säga att du tycker om så säg det i alla fall till dig själv idag och till någon annan imorgon!

Fortsätt att sprida er kärlek och kom även ihåg er själva på vägen!
XOXO Emilia