Sen sist och Storhogna!

vad det e mycket som har hänt nu på bara några dagar...har ju som jag nämt tidigare att jag inte har så bra minne, och nu e det svikande vad det gäller vad vi gjorde torsdag och fredag... På fredagen va i alla fall Anneli, Ove och Conny här på taco middag och det va jättetrevligt. Lördagen va vi och firade Lovisa, jag och barnen alltså. Det va jättetrevligt och jättegod tårta. Men sen gick min dag bara utför :( Blev väldigt less på Anders och han ville inte ringa sina föräldrar och kolla om de kunde va barnvakt, han tyckte det va krångligt. Då sa jag att jag tyckte att det va för krångligt att laga mat och handla. Men ingen reaktion då på det. Ställde mig och skulle laga mat. Då var hela övervåningen, jag trodde att det va hela huset utan ström. Så Anders fick komma in och kolla det. Jordfelsbrytaren hade slagit ifrån, men vet inte andledningen till det. Sen efter maten skynda jag iväg och handla innan affären stängde. Vad händer när jag kliver ur bilen med kassen, jo botten far så att allt ramlar ut på backen :( Blev lite bättre framåt kvällen när Carro och barnen kika förbi.
Söndag morgon klockan halv åtta bar det av mot Storhogna. Marti va så snäll att hon passa barnen innan Anders kom in från föuse, och på eftermiddagen va Anders föräldrar och syster här och passa barnen. Sandra hon stälde upp och passa dem på måndag morgon. Tack alla som ställt upp och varit barnvakt!
Vi va tidigt framme i Storhogna, men hellre tidig än sen ;) Från halv tio då det va fika och en timmes lunch så var det en enorm idé tömning och massa ideér som flödade fram till klockan 17. Stackars Conny mådde inte alls bra och hade frossa. Va så trötta båda, så vi vila fram till det va middag kl 19. Kom väl i säng vid elva halv tolv. Upp halv åtta och duscha i lugn och ro. Sen va det hotell frukost!! Mums!! Halv nio började vi igen och vi höll på fram till 13 då det va lunch och slut på det mycket inspirerande och givande visionsmötet! Måste bara säga vilket himla mysigt och fint hotell de har på Storhogna! Njöt ganska mycket att vara borta från barnen, men samtidigt sakna jag dem jättemycket och blev tårögd när de hur glada som hälst mötte mig i hallen när jag kom hem!